Eftersom jag inte alls gillade förra temat beslutade jag mig att publicera den nya designen fast den inte är helt 100% klar.

Bland saker som saknas är en footer, sök-funktion, plus andra småsaker. Men håll med om att det ser mycket bättre ut nu än tidigare. Har du några kommentarer på designen nås jag som vanligt på Twitter.

Nu är det dock inte att vi ska lägga upp nakenbilder eller annat på vara sidor. Idag, den 9 april, är då man ska stänga av CSS:en på sin sida. Varför? Själva grundidén bakom detta är att främja webbstandarder. Så enkelt är det. Man ska alltid tänka på dom som inte har stöd för CSS. Det kanske inte är så många, främst Netscape-användare, som ingår i denna grupp.

Men hur gör man detta? Själv installerade jag ett plugin till WordPress som automagiskt stänger av CSS:en under 24 timmar. Har man inte WordPress har den offieclla sidan om CSS Naked Day har en lista på plugins till olika CMS-system. Även rå PHP-kod om du är en sånn som gjort ett eget system.

Fanboy
Shawn Today: Shawn Blanc började för ett år sedan på heltid med sin sida. Då började han även podda varje vardag för dem som blev medlemmar på hans sida. Rolig lyssning som är en liten ”behind the scenes” för en heltidsbloggare.

The Talk Show: Enda på listan som hållit sig kvar. John Gruber och Dan Benjamin pratar om allt inom teknikens värld – främst Apple. Otroligt bra lyssning.

The B&B Podcast: Shawn Blanc och Ben Brooks snackar teknik och annat smått och gott. Blev nyligen del utav 5by5-nätverket som husar många av mina favorit podcasts.

Följer varje avsnitt
Build and Analyze: En podcast om iPhone, iPad, iOS, och mobil-webbutveckling. av Dan Benjamin och Marco Arment.

Anna&Viktors Podcast: En podcast där Anna Lindh och Victor Bijlenga diskuterar och reflekterar kring webb, media, teknik, kultur, utveckling och annat gött. Diggar att dom nyligen börjat ta in gäster i podden, blir mer variation i snacket.

This American Life: This American Life är svårt att beskriva på några rader. Ge avsnittet Mr. Daisey and The Apple-factory en lyssning.

Salt & Fat: Neven Mrgan och Jim Ray vill lära dig att laga mer mat och äta bättre.

Video
On the Verge: Som TV fast på internet fast bättre. En teknikshow som kommer ut max en gång i månaden med gänget bakom The Verge. I senaste avsnittet hade Jimmy Fallon som gäst och var otroligt bra.

The Vergecast: Samma gäng som bakom On the Verge. Men denna produceras varje vecka. Dock inte lika mycket show, mer podcast över The Vergecast.

Det här var min lista över podcast jag följer. Har du några tips på några som jag missat tweeta mig på @WheresMarco.

Anledningen är att bloggportalen.se räknar helt fel. Efter att ha gått igenom sidorna som ”länkar” till mig kan jag utesluta att bloggportalen.se inte vet när innehållet publiceras på min blogg eller om jag länkar till en sida.

Exempel:
Jag länkade till getsatisfaction.com om att Spotify kräver Facebook-konto. Bloggportalen.se tolkade det som att jag hade gjort sidan getsatisfaction.com istället för att uppmärksamma det som en länk och inte ett inlägg.

Bara ett varningens ord om att inte lita på Aftonbladet.

Men snabbt skulle jag lära mig att en kopp kaffe är inte en annan lik. Jag har testat många smaker på kaffe; sött, beskt, vattnigt m.m. Ute i världen är det svårt att få en god kopp kaffe men det går hemma.

(Om du undrar så var det inte gott kaffe i den termosen jag smakade ur första gången.)

Något som jag fastnat för är den Franska Kaffepressen. Känd över hela världen för att vara enkel att göra kaffe som framhäver smakerna från bönorna. Testade det för cirka ett år sedan och är även här fast. Det går inte att dricka kaffe från en traditionell bryggare längre. Men hur gör man egentligen en underbar kopp franskpressat kaffe?

Gott kaffe börjar redan med råvarorna: vattnet och kaffebönerna. Du ska endast använda det bästa vattnet – filtrerat eller från flaska – när det är möjligt.

Kaffebönerna ska köpas hela och malas ner precis innan dom ska användas. Att köpa färdigmalet, eller att använda maskinerna i affären (ICA bla.), är att använda bönerna vid deras sämsta tidpunkt. Mycket av smaken försvinner fort när man väl har malt ner dom.

För att mala ditt egna kaffe rekommenderar jag en konisk kvarn. Bara att gå till Media Markt och inspektera. Men jag ska avstå er från att köpa en för billig kvarn. Har du otur kan du köpa en som maler sönder kaffet som är värre än om det skulle vara färdigmalet från affären.

Men vad är skillnaden mellan en konisk kvar och en billig? En konisk kaffekvarn är formad som en kon. Det betyder att det är en mindre yta som mals åt gången och genom det kan kaffebönorna malas långsamt. Och du vill att kaffet ska malas långsamt. Malning vid hög hastighet (som många billiga gör) värmer upp bönerna och resulterar i bränt kaffe och förstörda smaker.

För att mala kaffet till en fransk kaffepress behöver du ställa in din maskin på grovmalet. (Ett tips jag fick från Shawn Blanc är att hälla i en liten sked kamel i kaffet innan man häller på vattnet. Det ger kaffet en skön smak som passar bra in på julen, men även nu till hösten.)

Jag använder en elektriskt vattenkokare för att värma upp vattnet. När vattnet har nått kokpunkten låter jag det vila i några sekunder, så att temperaturen är runt 93 grader celsius. Sedan häller jag upp vattnet i decilitermått för att få rätt kaffe/vatten-ratio, därefter häller jag in det i den franska kaffepressen över det malda kaffet.

Något som är det viktigaste i hela processen är hur mycket kaffe du ska ha i. Olika personer har olika åsikter om detta, men jag använder runt tre matskedar (svårt att säga eftersom jag har en speciell ”sked” för kaffet) malt kaffe för en hel press. Blir kaffet för starkt är det bara att ta mindre nästa gång.

Efter att jag har hällt vattnet på det malda kaffet låter jag den vila i några sekunder för att få kaffet att sätta sig i vattnet. Sedan rör jag om, lägger på lock och väntar fyra minuter.

När det är dags att pressa kaffet trycker jag långsamt ner filtret och häller sedan i den mängden jag vill ha i min favoritkopp. Du kan även hälla i det i termos om du vill ha hett kaffe under en längre period.

Det är viktigt att komma ihåg att detta kommer inte att vara det perfekta för just Dig. Experimentera, hitta nya smaker, metoder och gör Din godaste kopp kaffe!

Nu är det dock inte att vi ska lägga upp nakenbilder eller annat på vara sidor. Idag, den 9 april, är då man ska stänga av CSS:en på sin sida. Varför kan man undra. Själva grundidén bakom detta är att främja webbstandarder. Så enkelt är det. Man ska alltid tänka på dom som inte har stöd för CSS. Det kanske inte är så många, främst Netscape-användare, som ingår i denna grupp.

Dustin Diaz som killen bakom detta har ännu en gång glömt bort dagen själv. Det kan man se på den officiella sidan för händelsen då den fortfarande har sin stil kvar.

Nikke Lindqvist sammanställer varje år en lista på svenska sidor som stänger av CSS:en och om du vill vara med så måste du göra två saker. 1) Stänga av stilen på din sida. 2) Kommentera på hans inlägg med adress till sidan. Så gjorde jag och nu är man med på listan.

Men hur gör man detta? Själv installerade jag ett plugin till WordPress som automagiskt stänger av CSS:en under 24 timmar. Har man inte WordPress har den offieclla sidan om CSS Naked Day har en lista på plugins till olika CMS-system. Även rå PHP-kod om du är en sånn som gjort ett eget system.

Det är därför jag ger mina pengar till en handfull sidor, tjänster och innehåll som kommer från dom som jag älskar. Till exempel: Jag köper allt som Shaun Inman skapar. Dels för att det är värt det, men också för att jag vill att han ska kunna fortsätta att bygga och skapa.

Det är också därför jag prenumererar på shawnblanc.net. Visserligen får jag tillgång till hans dagliga podcast men till en stor del är att jag vill att han ska kunna fortsätta skriva. Och det är även anledningen att jag köper program istället för att använda gratisversionen som funkar lika bra.

Självklart har jag inte råd att ge mina pengar till varje sida jag läser och varje cool app som jag hittar. När det händer att jag inte kan bidra med pengar sprider jag istället ordet om det på Twitter, på min blogg eller någon annanstans.

För den handfulla listan av mina favorit-sidor och apps som jag konstant får nytta utav är stödjandet av dom en vinst för oss båda. Det är ett sätt att tacka dom och det hjälper dom att göra det som dom är bra på.

1. Tid och energi

När jag hade kommentarerna igång var det en del av min dag att gå in och radera hundratals spam-inlägg. Även om jag aktiverade Akismet och Bad Behavior så var summan av skräp desamma.

Men då och då kom det självklart bra tankar ifrån läsare men det hamnade i samma grupp som ”Cheap Viagra”-inläggen och chansen var att den försvann i samma sväng som resten. Det har hänt fler än en gång…

2. Mer personlig kontakt

Många kan tycka att stänga av kommentarerna är endast på grund utav att man inte vill få någon feedback av något slag. Det är absolut inte därför jag gör det. Tvärtom till och med. Feedback är något jag älskar att få, även dålig. Alla behöver veta då och då när dom inte gör bra ifrån sig.

Därför valde jag att istället länka iväg till andra forum för diskussion. Känns det som om det skulle få plats på 140-tecken kör det på Twitter och få ett kort och koncist svar tillbaka. Maila går självklart lika bra men ta hänsyn till att jag inte kan svara på allting inom några timmar.

3. Jag började skriva för kommentarerna

John Gruber förklarade förut varför han inte hade kommentarer på Daring Fireball och det summerar ganska bra mina åsikter:

I wanted to write a site for someone it’s meant for. That reader I write for is a second version of me. I’m writing for him. He’s interested in the exact same things I’m interested in; he reads the exact same websites I read. I want him to like this website so much that he reads it from the top to the bottom, and he reads everything. Every single word. The copyright statement, what software I use, he’s read it all.

If I turn comments on, that goes away. It’s not that I don’t like sites with comments on, but when you read a site with comments it automatically puts you, the reader, in a defensive mode where you’re saying, “what’s good in this comment thread? What can I skim?”

Istället för att skriva för denna ”person” började jag att publicera innehåll vars enda anledning var att få kommentarer. Det är inte något som jag eftersträvar.

För att kalla den vid sitt finare namn så heter temat ”Artemis”, döpt efter den grekiska gudinnan som var jaktens gudinna, kyskhetens gudinna och skyddade gravida kvinnor? Okej, jag valde namnet innan jag gjorde research på gudinnan. Fint namn dock.

Men tillbaka till själva temat. Allting är baserat på Paul Irish och Divya Manian’s HTML5 Boilerplate. Ett helt underbart framework som innehåller så mycket godbitar så att du skulle skratta ihjäl dig. Dom här två har varit med ett rejält tag i branschen och dom behövde ett bra start ställe för varje projekt. Sagt och gjort så är HTML5 Boilerplate helt awsome. Kolla in screencasten på cirka 40 minuter så får du se allting inifrån.

Frameworken är HTML5 fokuserat och det är även denna blogg eftersom den är byggd med den. Testa att validera sidan, har du gjort det? Då märker du att den är helt HTML5 valid och som en bonus så funkar den utan problem i IE6 och uppåt. Även om jag inte skulle vilja det. (Inläggen validerar i nuläget inte och det är p.g.a. hur URLerna funkar i dela fälltet. Dom ska få lite kärlek snart :) )

Efter jag hade valt framework så var det designen som jag behövde fixa. Tack och lov finns det papper och penna. Allting som jag gör startar som en liten sketch på ett papper. Efter några sidor och tankar så känner jag mig säker för att börja koda. Här är där jag skiljer mig från dom flesta webbutvecklare. Jag använder inte Photoshop eller liknande för att planera ut mina sidor. Jag tror att jag skulle slippa många problem om jag gjorde det så, men eftersom mina Photoshop tallanger är dåliga så får det bli kod.

Men det sköna med kodningen är att allting blir i stort sätt klart på en gång och man kan testa idéer allt eftersom. När jag är nöjd med designen för första sidan (börjar alltid där) arbetar jag mig igenom alla delar, inlägg, sido, kommentarer (i detta fall inga), arkiv och portfolio. Till slut är jag nöjd och då är det dags att konvertera om det till ett WordPress-tema. Här är ännu en fråga, varför WordPress? Enkelt svar, enkelt att göra teman och kraftfullt. Plus på det så har jag erfarenhet ifrån det tidigare.

Efter några dagar när jag kände mig nöjd så bytte jag temat på bloggen mot Artemis och det är det du ser nu. Mycket finare om du frågar mig :)

Är det många som också vill ha temat är jag öppen på att licensiera den under GPL och skicka ut den till allt och alla. Tweeta eller maila mig om du skulle vara intresserad av den.

Huvudbilden är ifrån Flickr-användaren teamaskins.

Jag kan ta förstasidan som exempel. Här är min senaste tweet det som får mest utrymme, därefter kommer senaste inläggen till vänster och ”The Feed” som jag gillar att kalla det, till höger. Här kastas allt som jag gör på internet in. Som FriendFeed fast användbart ;) En annan sak som har försvunnit är möjligheten att kommentera. Varför jag har gjort så här skulle kunna fylla ut ett eget inlägg, men för att hålla det kort så har efterfrågan varit låg att kommentera. En dag i framtiden kanske jag drar igång det igen. Vem vet? Tills vidare får ni Tweeta mig eller använda gammal hederlig epost.

Men det är inte bara designen som är ny, även min tanke med denna blogg är det. Från att vara inlägg om teknik och annat så ska jag även få med kodning, liv och mycket annat som inte har fått plats här tidigare. Sådana inlägg har tidigare varit instängda på min Tumblr, men det är dags att dom får ett större utrymme. Nu kanske du undrar vad som händer med min Tumblr? Den blir en plats för korta inlägg ( < 100 tecken), länkar, bilder och annat. Men längre får en fin plats här på CodeMonkey.nu.

Det här var lite kort om vad som har hänt och vad som kommer att hända här på CodeMonkey.nu. Tack för att du läser, utan dig skulle inte den här bloggen finnas :)

1. Mac OS X Lion (10.7) – Sommaren 2011
Vi fick se ett nytt Mac OS X och mycket väl fick det namnet Lion. Meningen med Eventet som Apple senare förklarade var att ta tillbaka lite från iOS. Eftersom iOS kommer ifrån Mac OS X så är det bara rätt att vi får tillbaka lite av det som dom har lärt sig på den mobila plattformen.

Den stora nyheten här är Mac App Store (mer om den längre ner), Launchpad (ett slags Home Screens från iOS), Fullskärmsstöd och Mission Control för att hålla reda på Spaces, Expose och sånt.

2. Nytt iLife och iWork – Idag
Här blev det helften rätt, nytt iLife fick vi men iWork hamna utanför. Varför vet vi inte. Uppdateringar till iMovie, iPhoto och Garageband. iDVD och iWeb fick inte mycket nytt om inget alls. Trailer-funktionen ser sjukt kul ut så den blir det första jag ska testa när jag får tag på nya iLife.

3. Nytt iChat – Beta idag
iChat o iChat, det kom FaceTime för Mac. Inget sades om iChat men det ser ut som att den fasas ut för FaceTime. Släpps som beta idag men jag hoppas på att dom intrigerar det med iChat på något sätt i Lion.

4. Ny MacBook Air – Idag
Som jag skrev tidigare, endast SSD, uppdaterad med saker som dom andra MacBookarna har och tunnare. Annars inget stort.

5. Mac App Store – Inom 90-dagar
Även om jag inte spekulera detta så är det en stor grej. Det här är det som kommer att göra program på Macen stort igen. Utvecklarna får samma deal som på iOS 70/30 och användaren får det mycket enklare att köpa, använda och uppdatera Apps. Sjukt awsome, något som jag har längtat efter.

Det var sakerna som jag gissade på, 4 av 5 rätt. Inte så pjåkigt.

En sådan chans kom när jag fick ett tips om att Discshop.se levererar just sånt här och bara några minuter senare hade jag beställt ett pack med snacks. För att kunna dra av det som mer än bara snacks har jag bestämt mig att göra lite små anteckningar om varje så att du vet vad du ska beställa om du har sockernöd.

1. Crunch ‘n Munch Caramel Popcorn With Peanuts – 25kr (Länk)

Levereras som färdiga popcorn med karamell och jordnötssmak. Det första som man möts av när man tar lite i munnen är smaken av jordnötter med snabbt som attan kommer den där karamellsmaken och biter i en i smaklökarna. Men man måste vara försiktig när man äter dessa. För mycket av Crunch ‘N Munch och du sitter där med så mycket socker att du kan springa 5 minuter av ett 5 Mils-maraton utan problem innan du socker-kraschar.

Betyg: 3/5

2. Orville Redenbacher’s Movie Theater Butter Microwave Popcorn – 39kr (Länk)

Den här diggade jag, smakar exakt som OLWs smörpopcorn… bara lite sötare. Skickas in i Micron i 2,30 och du får amerikanska popcorn som enligt förpackningen är det samma som serveras på Bion i USA. Inget speciellt med dessa alltså, slösa inte pengarna på att beställa dessa. Köp något lokalt i så fall.

Betyg: 4/5 (men onödig att köpa)

3. Beef Jerky (Flera smaker) – 25kr (Länk)

Här ska jag varna, köp inte dessa! Inte goda för fem öre. Smakar som det är; torrt uttorkat kött. Dock med flera olika smaker men det väger inte upp för den torkade smaken. Amerikaner är konstiga. Men om du skulle få för dig att köpa dessa så är ett #protip att inte äta upp den gröna påsen innuti förpackningen. Den är tillför att torka köttet ytterligare, inte som smak. Don’t do what I did!

Betyg: 0/5

4. Orville Redenbacher’s Microwave Natural Popcorn – 39kr (Länk)

Sist upp i denna omgång av Marco smakar Amerika är…mer popcorn. Jag inser nu att jag beställde lite för mycket popcorn. Hur som helst så följer dessa samma linje som det förra paketet ritade upp, dom smakar som svenska popcorn. OLW, ICA, Estrella, Orville, samma sak! Dock är dessa lite mer salta än andra. Men för att det här inte ska bli för tråkigt ska jag avsluta med en liten rad från förpackningen: “Good source of Fiber”.

Betyg: 4/5